Frågor och svar

Vad är AKA?

AKA är en auktoriserad fastighetsvärderare, dvs. en professionell fastighetsvärderare, vars uppgift är att enligt uppdrag värdera fastigheter, opartiskt, självständigt och oberoende. AKA-värderarna förbinder sig att iaktta fastighetsvärderingsnämndens stadgar, övriga av nämnden meddelade anvisningar och bestämmelser samt god fastighetsvärderingssed. Verksamheten regleras även av internationella värderingsstandarder. En AKA-värderare ska upprätthålla och utveckla sin yrkeskunnighet och delta i utbildning i branschen samt kontinuerligt verka inom värderingsverksamhet.

Hur blir man AKA-värderare?

Centralhandelskammarens fastighetsvärderingsnämnd svarar för auktoriseringen av fastighetsvärderare. AKA-värderaren ska ha tillräcklig praktisk erfarenhet och en ändamålsenlig examen eller annan godkänd utbildning. Därtill ska den som vill bli AKA-värderare vara känd som redbar och även i övrigt till sina egenskaper och sin livsstil vara lämplig för att utföra fastighetsvärdering och råda över sig och sin egendom (får inte vara försatt i konkurs eller omyndig). Auktoriseringssektionen godkänner personer som uppfyller kriterierna för AKA-provet. De som avlägger godkänt AKA-prov ska därtill förbinda sig att iaktta de stadgar och anvisningar som gäller för fastighetsvärderarnas verksamhet.

När ska man anlita en auktoriserad fastighetsvärderare?

Det är väldigt vanligt att man anlitar AKA-värderare då det gäller lokalfastigheter, eftersom bedömning av lokalfastigheters ekonomiska och byggnadstekniska livscykel utgör en utmaning även för yrkesmänniskor inom branschen. Det lönar sig att överväga att anlita en AKA-värderare även vid bostadsvärderingar, särskilt då det handlar om mera komplicerade värderingsobjekt, som till exempel en egnahemsfastighet som har outnyttjad byggrätt, eller om en opartisk värdering är av största vikt (till exempel vid avvittring i samband med skilsmässa eller en värdering som beställs för arvsskifte).

Vad kostar en fastighetsvärdering?

AKA-värderarna uppbär ett arvode som fastställs enligt arbetets mängd, svårighetsgrad och kompetensen hos den som utför uppgiften. Objektets värde inverkar inte på arvodets storlek. Det kostar naturligtvis mera för kunden att beställa ett skriftlig värderingsutlåtande än ett muntligt, men ett skriftligt utlåtande säger sannolikt mera om objektet än ett muntligt.

Hur går fastighetsvärderingen till i praktiken?

Avtal om värderingsutlåtande ingås direkt med värderaren eller med den aktör som representerar värderaren. I avtalet överenskoms om för uppdraget väsentliga frågor (bl.a. värderingsobjekt, värdetidpunkten, vilket värde som avses, värderingsutlåtandets syfte, leveranstiden för det skriftliga värderingsutlåtandet samt debiterings- och faktureringsgrunder).

En sakkunnig värderare verkar utgående från fakta och bygger inte sin värdering på spekulationer. För att ge ett korrekt värderingsutlåtande behövs mycket bakgrundsinformation och sakkunskap. AKA-värderarens egentliga arbete börjar med kartläggning av bakgrundsmaterial med anknytning till objektet. Sådant är bl.a. fastighets- och planuppgifter, renoverings- och underhållskostnader för byggnaden, eventuella hyresavtal samt marknadsuppgifter för närområdet. En yrkeskunnig AKA-värderare ser alltid till att uppgifterna är uppdaterade. Då arbetet fortskrider inspekterar AKA-värderaren även fastigheten och dess närområde. Därtill beaktar AKA-värderaren utvecklingen av lokala marknader, hyror, kostnader och räntor.

Slutresultatet av värderingen presenteras i värderingsutlåtandet. Enligt god fastighetsvärderingssed bör värderingsutlåtandet innehålla åtminstone uppgifter om uppdragsgivaren, värderingsutlåtandets syfte, objektsbeskrivning, värderingsunderlag, källmaterialet och dess ursprung, använda värderingsmetoder, objektets värde och vilket värde som avses, värdetidpunkten, uppgifter om utförandet av inspektionen, vem som har utfört värderingen och datumet för värderingen.

Vem övervakar AKA-värderare och hur?

Fastighetsvärderingsnämnden övervakar auktoriserade fastighetsvärderare på två sätt, dvs. genom den årliga övervakningsanmälan och genom att behandla besvär. AKA-värderarna är förpliktade att årligen lämna in en övervakningsanmälan, i vilken de ger upplysningar i enlighet med de bestämmelser som nämnden har meddelat. Dessa uppgifter är bl.a. antalet utförda värderingar och deltagande i utbildning inom branschen. Den årliga tillsynen säkerställer att AKA-värderaren har upprätthållit sitt yrkeskunnande och klarar av att utföra AKA-värderingar. Dessutom fås genom övervakningsanmälan information om volymen på värderingsverksamheten.

Över det arbete som en auktoriserad fastighetsvärderare utför i denna egenskap kan anföras besvär till fastighetsvärderingsnämndens övervakningssektion. Besvärsrätt har de vilkas rätt fastighetsvärderingen direkt berör. Besvärstiden är sex månader från och med utförandet av värderingsuppgiften. Besvärsförfarandet är skriftligt och i besväret bör nämnas till vilka delar, hur och enligt vilka grunder den som anför besväret anser att den auktoriserade fastighetsvärderaren har förfarit i strid med god fastighetsvärderingssed eller brutit mot anvisningar eller bestämmelser som gäller auktoriserade fastighetsvärderare. Besvärsförfarandet är avgiftsfritt. Övervakningssektionen kan ge värderaren en anmärkning, varning eller återkalla värderarens auktorisering för viss tid eller slutgiltigt. Besvär över övervakningssektionens beslut kan anföras till fastighetsvärderingsnämnden.