Det duger inte att stå med händerna i fickorna och titta på vid sidan om medan viktiga beslut förbereds i EU-kommissionen. När besluten är färdiga att klubbas är det för sent att påverka, åtminstone på ett konstruktivt och effektivt sätt. Det konstaterade jag i min förra I dag-kolumn för tre veckor sedan. I den här texten spinner jag vidare på temat och nämner några frågor som Finland har all orsak att ta ställning till och påverka innan besluten fattas i Bryssel.
Många av de frågor som är viktiga för Finland på en strategisk nivå avgörs i EU. Det gäller beslut som definierar villkor och förutsättningar för bland annat energi, trafik och skogsbruk och som i många fall har en betydligt större inverkan för Finland än för de flesta övriga medlemsländer. Vi har en energiintensiv industri, avsevärt längre avstånd till exportmarknaderna samt mycket skog och en stor skogsindustri.
Det är framför allt inom de viktigaste sektorerna som vi behöver ett system för att kunna påverka, helst från start då tjänstemännen i EU börjar skissa på de första utkasten för nya förordningar och direktiv. Det gäller att ha järnhård koll på vad som är på kommande inom kommissionen och formulera Finlands ståndpunkter i ett så tidigt skede som möjligt.
Till de viktiga dokumenten hör de program som varje ny kommission presenterar. Ett annat är kommissionens arbetsprogram för följande år, som publiceras årligen i december. Det är ett program som bör studeras grundligt på högsta politiska nivå. När de viktigaste frågorna är definierade är följande steg att påverka och komma med egna förslag på alternativ och lösningar. Till de teman som lyfts fram i arbetsprogrammet för 2022 hör bland annat den gröna och digitala omställningen samt satsningar på utbildning och forskning. Alla är viktiga frågor för Finland.
Kommissionen kommer under 2022 att slå fast viktiga ekonomiska riktlinjer för EU, bland annat gällande budgeten och gemensam skuldsättning. Finland behöver definiera vilka alternativ som är bra eller acceptabla och vilka som inte är godtagbara. Ett faktum är att medlemsländernas gemensamma ansvar ökar och att EU tar gemensamma lån.
Finland kan bland annat driva på regler som ger mer tyngd åt marknadsmekanismerna för enskilda länders skuldsättning. En fungerande modell är att det gemensamma ansvaret gäller upp till en viss gräns och att upplåningen efter det sker på marknadens villkor med räntenivåer som påverkas av ländernas ekonomiska tillstånd. Poängen är att skapa incentiv för att länderna ska ta ett eget ansvar och inte skuldsätta sig utgående från antagandet att skulderna i sista hand är gemensamma och alla delar på notan.
För de politiska beslutsfattarna gäller det att prioritera vilka frågor som är viktiga och definiera Finlands målsättningar. Det är utgångspunkten för att kunna påverka beslutsprocesserna inom unionen. Finland har länge halkat efter jämfört med de gamla medlemsländerna. Men det är bättre att börja påverka i dag än i morgon.
