Finland har med många mätare klarat sig bra genom pandemin så här långt. Det betyder att vi också har goda förutsättningar att hantera virusspridningen ända tills det är möjligt att återgå till våra normala liv. Mycket beror på hur vi lyckas hindra de nya varianterna av covid-19 från att sprida sig men den avgörande frågan är hur snabbt vaccinationerna kan genomföras.
Pandemin påverkar i stort sett alla delar av samhället, allt från jobb och skolor till kontakterna mellan människor. De sociala och ekonomiska kostnader som restriktionerna förorsakar är därför enorma. Den sammanlagda prislappen är så dyr att grunden för välfärdssamhället gröps ur allt mer för varje vecka som går. Om vi kommer långsamt igång med vaccinationerna hamnar vi dessutom på efterkälken när övriga länder börjar lätta på restriktionerna.
Staten tog varje år några miljarder euro i lån redan före pandemin och under 2020 skenade skuldsättning iväg på grund av de kostnader som pandemin förorsakade. Skuldsättningen fortsätter i år och sannolikt flera år framöver. Varje ny regering kan räkna med att ta över en offentlig ekonomi som är i allt sämre skick om de strukturella reformerna förblir ogjorda.
Avskaffandet av det så kallade pensionsröret var ett steg i rätt riktning. De beslut som verkligen bidrar till att få ekonomin i balans har än så länge skjutits upp och blir med tiden allt svårare att genomföra eftersom utgångsläget kontinuerligt försämras. Det betyder i praktiken att åtgärderna måste vara kraftigare och därför kommer att svida mer ju längre det dröjer innan de förverkligas. Förhoppningsvis fattas i de kommande budgetförhandlingarna beslut som bromsar upp skuldsättningen och skapar fler arbetstillfällen.
Förutsättningarna för att återta kontrollen över den offentliga ekonomin förbättras ju snabbare Finland tar sig ur pandemin. De strukturer som i normala lägen garanterar en väl fungerande hälsovård kan i den nuvarande situationen bli ett hinder som förhindrar flexibla lösningar. Vaccinerna bör ges i den takt som de blir tillgängliga i stället för att vänta på att personer som är högre upp på prioriteringslistan till exempel återvänder från sin semester. Klumpiga tidbokningssystem är också en risk.
I det här skedet har vi möjlighet att lära oss av andra. Länder som Storbritannien och Danmark har kommit snabbt igång med vaccinationerna. Informationen till allmänheten spelar en avgörande roll, både när det gäller att organisera vaccinationerna och skapa ett tillräckligt förtroende för vaccinerna.
Vi behöver se till att injektionerna vinner över infektionerna. Vaccinationerna måste genomföras snabbare än viruset hinner sprida sig. En krävande men realistisk målsättning är att vaccinationerna genomförs så effektivt att Finland har uppnått en flockimmunitet före midsommar. Lyckas vi med det kan vi ge ett gott vitsord åt pandemihanteringen i sin helhet.
